Idag fyller lillasyster 2 månader. Vi den gedigna åldern har man hunnit fullända både att lyfta överkroppen för att vilande på underarmarna rikta blicken framåt och att avfyra de mest charmerande leenden. Alltihop till omgivningens stora förtjusning.
Amanda betyder ”Den älskvärda”. Namnet passar fint ihop med Pontus och Johanna, liksom med det vackra efternamnet. Till utseendet är hon lik både Johanna och Pontus, fast på olika sätt. En tredje version på samma tema, kan man säga. Hon har exempelvis samma dubbelfärgade hår som Johanna. Mörkbrun kalufs vid födseln med blond utväxt som syntes tydligt redan efter en månad och som glimmar märkligt i solen. Ansiktsformen är mer lik Pontus ovala. Mycket av minspelet har hon gemensamt med storasystern, exempelvis den berömda tuttilurminen, en liten trutande mun som verkar vara knuten till koncentration. Alla tre barnen är kopior i profil, vilket gav mig starka deja vu-känslor vid amningen.
Jag har ju alltid hoppats att mina barn ska ärva min musikalitet och inte Johans. Johannas läggning visade sig tidigt och det råder inte minsta tvivel om att hon ärvt Johans. Med Pontus vet jag inte. Än hyser jag ett visst hopp om att han är en sång- och dansman. Amanda vet vi givetvis ingenting om ännu, förutom att hon ler stort när jag sjunger för henne. Så vem vet, kanske är hon lika musikaliskt begåvad som sin namne, här med dansarna i The Harlem Hotshots, och kanske är hon lika cool.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar