Margarindiktaturen och smörupproret

Jag är sååå tacksam att det finns folk som engagerar sig mot margarindiktaturen i skolor och förskolor. Smörupproret kallas det, det faktum att föräldrar över hela Sverige är kämpar för att skolor och förskolor ska få lov att servera barnen Bregott och helmjölk som alternativ till margarin och lättmjölk. Personligen tycker jag inte att det är hela världen med lättmjölk – det är bara onödigt. Men margarin ska ta mig fan ingen människa tvingas äta. Margarindiktaturen drivs av livsmedelsverket, via exempelvis kostchefen i Kramfors, där det senaste medieuppbådet orsakats av upprörda föräldrar. Sanna Ehdin rapporterade nyligen om det i sin blogg.
På många håll i landet har föräldrar löst margarinproblemet med att ta med eget Bregott till sina barn, men i Kramfors har diktaturen drivits så långt att personalen inte längre får lov att servera föräldrarnas Bregott. Det är helt vansinnigt! Man tvingar inte barn till vegetarianer att äta kött. Eller barn till muslimer att äta fläskkött. Är det rimligt att det inte ska få serveras Bregott till de barn vars föräldrar inte vill att de ska äta margarin? Margarin är naturfrämmande fett – pseudomat. Smör och Bregott är naturligt fett – sådant fett som våra kroppar är byggda av.
Jag vet inte vilken inställning de har på den förskola där Johanna ska börja till hösten, eller i kommunen generellt. Men om det behövs kommer jag att starta ett smöruppror här också.

Finfest för entreprenörer

Under gårdagen plockade och fejade vi inför att farmor skulle komma och passa alla tre barnen för första gången. Amanda valde sina tider perfekt, så det blev lagom att lägga henne i god tid innan middagen och att ta upp henne precis då Johanna och Pontus kommit i säng. Så skönt för farmor!
Jag och Johan klädde oss i långklänning och finkostym. Sen bar det av till Grand Hotel för prisutdelning i Venture Cup Syd. Lite god mat och mingel var väl trevligt, men för mig var den stora grejen att komma ut. Att min käre make sen är fantastiskt snygg i kostym med håret i tofs gör ju inte saken sämre! Efterminglet var på Herkules bar och på vägen dit pratade vi med andrapristagaren i studentkategorin - Sophie med varumärket KORI som Johan känner lite grand sedan tidigare. En trevlig tjej med mycket utstrålning och en synnerligen bra produkt. Jag råkar nämligen veta vad det är för något hon utvecklat. Och att få till en så bra beskrivning av det nominerade bidraget utan att tala om vad det faktiskt är tycker jag är en bedrift i sig:
"This is a Design company with its heart in motorcycling. With the tools of industrial design and through our brand KORI, we will take you further. We work with the relation and connection between the motorcycle and its user and we hope to provide the market with more than just another product. Our brand KORI is about promoting the symbiosis between the motorcycle and its owner."
Bland de andra nominerade bidragen fann jag följande mest spännande, då ju ämnet är något aktuellt för mig:
"Vår affärsidé är att förse förlossningsvården med ett hjälpmedel, Dynamic Delivery Device, som reducerar behovet av personal, sparar tid och ökar förlossningens kvalitet samtidigt som den ger den födande kvinnan en lindrigare och snabbare förlossning. Dynamic Delivery Device har svenskt patent och beräknas komma ut på den svenska marknaden hösten 2010."
Än en gång har de lyckats beskriva något utan att beskriva det. Det kunde nästan lika gärna handlat om profylax. Man blir allt lite nyfiken på vad det kan tänkas vara för något som de valt att ge ett så oattraktivt namn.
Johan minglade sig till ytterligare några kontakter som kan vara bra att ha. Han är helt klart fenomenal på det! Sen åkte vi hem och kom lagom tills lilla Amanda började klippa med ögonen, blev omstoppad av farmor och somnade efter bara lite lite gnöl. Tack för en trevlig kväll!

Intensiva vårdagar i nuet

Två ganska intensiva dagar ligger bakom oss. I förrgår pysslade vi inomhus hela förmiddagen och på eftermiddagen träffade vi Carolina, Martin, Anton och Samuel ute. Pontus och Johanna fikade på smoothie och macka i vårsolen på lilla lekplatsen. Vilket fantastiskt härligt väder! Sen gick vi vidare till stora lekplatsen. Anton plockade maskrosor och Johanna hängde på. De lekte så fint ihop! Sen åktes det rutchkana. Samuel kan själv minsann, men Pontus har ännu inte gett sig på att klättra upp. Johanna vågade kana ner för stången med Martins assistans. Amanda vaknade och fick mat innan det var dags att gå tillbaka. Så härligt att kunna mata ute!
Igår fick vi besök av Karin, Hilda och Hugo. Karin och jag har inte setts sen Johannas födelsedagskalas, så det var verkligen roligt. Johanna och Hilda var i lite avvaktande till varandra till en början, men efter ett tag började de leka fint ihop, i synnerhet när det var dags att gå.... Hugo har tagit ett rejält utvecklingssteg sen jag såg honom sist. Han ser mer ut som en tvååring än som en ettåring, men så har han ju passerat ett och ett halvt.
På eftermiddagen var vi ute i trädgården hela familjen. Det blir väldigt varmt när det är lä mellan husväggarna och solen ligger på. Sen tog vi en promenad förbi lekplatsen och njöt av värmen, solen, fågelkvittret och vårblommorna. En sådan dag är det inte svårt att leva i och njuta av nuet!

"Maa..."

Pontus har fyllt 16 månader och språkutvecklingen har tagit fart. Det är jättespännande med kroppsdelar, särskilt öron, och särskilt att alla verkar ha öron, två stycken till och med!
Några riktiga ord har vi inte hört ännu, men han har börjat med enstaviga. "Baa" betyder banan, helt klart. "Paa" är nog både pappa och lampa". "Bapp!" verkar kunna betyda vad som helst, ungefär som Johanna sa "Den!" när hon ville ha något hon inte kunde säga. Men det sötaste äv allt är att Pontus säger "Maa" när han klappar fint på sin lillasyster. "Maaa" som i aMAnda!

BVC-promenad och grannbesök

Gårdagen började med att Amanda gjorde morgon redan tio i sex. En klarpigg liten unge hade jag fram till halv åtta. Hon somnade lagom tills det var dags att ta upp Pontus och Johanna. Johan, som just nu brukar ta morgonrutinen så att jag ska kunna sova, fick nöjt gå och lägga sig igen. Så stektes bacon och äggröra, vi åt, väskan packades, jag duschade och fick på både mig och barnen alla kläder lagom till klockan var nio. Snyggt jobbat mamman! Sen gick vi hela den dryga kilometern till Linero centrum och anlände till BVC exakt på utsatt tid halv tio. Snyggt jobbat Johanna, som minsann promenerade hela vägen utan minsta knot!
Amanda hade lagt på sig ett par hekto och någon centimeter sedan förra veckan, precis som man kan vänta sig. Johanna gick att locka till längdmätning så snart vår BVC-sköterska lämnat väntrummet. Hon uppmäter nu hela 93,5 cm! Promenaden tillbaka gick lika bra, förutom att vädret gick från sol till regnsnöhagel innan vi hann hem...
Idag kom Johannas kompis Klara med mamma Maria och lillasyster Tilda och hälsade på. Detta var andra gången vi umgicks sedan vi träffades första gången vid årskiftet. Mycket trevligt var det och en hel del gemensamt har vi. Vi åt kyckling med jordnötssås och wokgrönsaker till lunch. Sen festade vi på jordgubbar som ofrivilligt blivit tinade under natten. (Det var Pontus som hittade dem först på morgonen och det tog ett tag innan mamman förstod hur hans panna och pyjamas fått rosaröda fläckar.) Det blev en händelserik dag för tjejerna, bland annat slog sig dockan och fick läggas in på sjukhus. Maria fick höra om våra renoveringsplaner, som ju i stort härmar deras kökslösning, och jag fick höra hur sex månader gamla Tilda minsann arbetar på kontor.

Städryck och biblioteksutflykt

Idag på förmiddagen fick jag energikick och gjorde ett städryck i sovrummet. Eftersom jag "bott" där mest dag och natt sedan bebisen kom, så blir det stökigt och dammigt rekordsnabbt. Jag hade till och med energi nog att dra städningen till nivån över basic – jag rensade garderoben på mammakläderna och packade undan dem. Gott!
På eftermiddagen tyckte jag att det skulle passa med en utflykt till Linero bibliotek. Efter att Amanda somnat och Pontus och Johanna fått på sig utestass blev jag väldigt snopen då jag upptäckte att det regnade. Hua vad kallt det kändes. Skulle man gå in igen och skita i alltihop? Nä lite uppfinningsrikedom fick jag plocka fram istället. En alldeles för stor regnjacka på Johanna. Och till nya syskonvagnen finns ännu inget regnskydd, så jag fick improvisera och hjälpligt täcka vagn och barn med två mindre gamla regnskydd. Och så tog vi bussen! En sväng på Ica för att köpa tomater till kvällens Tacomiddag och sen till biblioteket. De hade varken "Ole hos doktor Semla och syster Bulla" eller "Leo går till doktorn" inne till Johannas besvikelse, men som tur var fick hon med sig åtminstone en bok med Bu och Bä hem. Samt en mycket nöjd mamma!

Slutsatser av försa intrycket

Människor tenderar att dra ganska långtgående slutsatser om sina medmänniskor endbart baserat på utseendet. Det ligger i människans natur att generalisera och lägga sig till med fördomar, för utan de egenskaperna skulle våra hjärnor fungera mycket dåligt. Men tänk så fel det kan bli!
Själv råkar jag mest ut för att folk inte kan tänka sig att jag tycker om metal då jag ser ut att lyssna mest på vanlig pop (vilket jag ju också gör...). Desto roligare är det vad folk tenderar att tro om Johan, då han stöter på nya människor. I de entreprenörskretsar han rör sig är ju nätverksbyggandet en viktig del, så det gör han ofta. Av naturlig skäl pratas det alltid "business" i första hand och privatlivet kommer kanske inte på tal förrän en bra bit in i bekantskapen. Då händer det ofta att folk blir väldigt överraskade då de får veta att Johan har fru och tre barn!!

En ny människa

En alldeles ny människa har nyligen kommit till familjen. Dryga tre veckor är vår Amanda idag. Supernyföddheten försvann som väntat strax före treveckorsdagen och ersattes med en klar blick som ser sig nyfiket omkring. Men fortfarande är hon så liten, så liten, då endast några få hekto har lags till födelsevikten. De små armarna viftar så där skakigt okontrollerat. Så underbart mjuk att snusa och pussa på. Den djupa mörkt blå blicken och den trutande lilla munnen.
Så här alldeles ny är en människa en så kort period. Jag njuter oerhört, ja faktiskt på ett sätt jag inte riktigt gjorde med de andra två. Det måste ha att göra med just det faktum att hon är nummer tre. Jag känner mig inte bara erfaren (som med Pontus) utan faktiskt rutinerad. Man vet precis vad som väntar och hur fort det går. Så att njuta av nuet, av denna lilla späda varelse, vars små påsar under ögonen så väldigt snart slätas ut, har högsta prioritet. Tiden som liten, liten är snart förbi. Och jag njuter, det gör jag verkligen!

Jag har startat en blogg!

Den här bloggen har jag startat för att jag känner för att skriva. Om någon känner för att läsa är det en bonus! Min tanke är att denna blogg ska handa om mig, mitt liv och mina tankar. Vardagen med barnen kommer att avhandlas, liksom reflektioner kring barn i allmänhet. Händelser utöver vardagen, givetvis. Om intressanta ämnen i min omvärld och tips på läsvärda saker jag hittat. Om saker jag tycker om och de projekt vi bedriver, som trädgård, renovering, företag och klänning... Om musiken, spelen, maten, filmerna och serierna. Vi får väl se hur ofta jag skriver!