Ojdå!

Som förälder gör man bäst i att odla användandet av ”Ojdå!”. Det är inte helt lätt. Men ett ojdå ger en tid att tänka ett varv innan man hinner säga något olämpligt. Före trotsåldern finns det faktiskt knappast någon anledning att någonsin neja och fya. Varför? Därför att barnet knappast är intresserat av hur man inte gör, utan av hur man gör.
Gör barnet något olämpligt, till exempel biter mamma i benet, så kommer lätt impulsen att vråla ”NEJ! Så gör man INTE!” med arg röst, varpå barnet blir jätteledset. En sån reaktion implicerar att barnet menade illa och barnet lär sig inget, förutom möjligtvis att mamma blev arg. Om man istället säger ”Ojdå!” tar om lilla handen, pussar den och säger ”Man pussas!”, så ger det två effekter. Dels låter man barnet förstå att det blev fel, men som om det inte alls var meningen att det skulle bli fel. Barnet menade inget illa, mamma blir inte arg. Dels visar man vad barnet bör göra istället, vilket är ännu viktigare. Att alltid fokusera på hur man gör.
Att använda ojdå, är ett utmärkt sätt att upprätthålla en positiv attityd och att förstärka det som är rätt. Man får visa om och om igen. Man får ha tålamod. Men vad är trevligast? Att ha tålamod med att neja och fya eller att ha tålamod med att visa, leda, hjälpa och lära? Svaret är givet, i synnerhet som man får en nöjdare unge som fortare lär sig hur man gör här i världen.
Och i trotsåldern då? Då finns det många situationer då nej och inte är på sin plats, för trotsbarnet kräver motstånd. Men ojdå är bättre för det mesta, liksom att visa, leda, hjälpa och lära. Men man får kämpa, för det är svårt att inte trilla dit då sinnet rinner. Som tur är finns det förebilder, så här citerar jag en mamma som fattat hur man gör:
”Med en kladdglad son på tre år är det roligt att utveckla "OJDÅ".
- Nämen OJ, här har någon hällt ut gröt på golvet. Och sedan kört tågen igenom - HAR du sett!
Sonen smilar, bär på stor hemlighet.
- Vilken röra, här få vi hjälpa till hörredu.
Sonen jätteglad: DET VAR JAAAAG!
- Var det DU!!! Men då är det ju DIG vi får hjälpa. Tokigt!”